En stuckatör arbetar med stuck som är en blandning mellan gips, marmormjöl och lim; det är ett yrke som dekorerar och förfinar byggnader och som bidrar till mer skönhet i vårt samhälle. En stuckatör har idag en lön - i snitt - som ligger på 30.000 kronor i månaden före skatt.
Förr var stuckatur givet i samband med byggnationer. Genom att dekorera, förfina och addera detaljer i ett förskönande syfte så fick man också byggnader som kändes mer personliga och lyxigare. Om du exempelvis tittar in i en gammal kyrka, tittar upp mot taket - eller på fasaden - på en äldre byggnad eller går in i en gammal våning så kan du se dessa utsmyckande detaljer lite varstans.
Stuckaturen ser olika ut beroende på vilken typ av byggnad det handlar om och varje tidsålder har sin unika stil - detsamma gäller även för en stuckatör: man utvecklar ett eget språk som syns i varje detalj. Eller, som syntes åtminstone. Idag så handlar arbetet mest om att reparera och restaurera. En stuckatör idag tar mer hand om jobbet som utförts långt tillbaka i tiden.
Få byggherrar och beställare idag väljer stuckatur på sina byggnader och detta av kostnadsmässiga skäl. Det tar tid att utföra, det kostar pengar och det är - enligt många - en onödig utgift som sinkar en byggnation. Frågan är dock om det inte är värt detta? Helt då med tanke på hur vackra de äldre byggnaderna är som har denna extra, sköna lilla detalj på tak, på fasader och inomhus?
Varför försvann stuckaturen från byggnader och bostäder?
Först och främst så ska vi titta närmare på stuckatur och varför detta försvann. En del av förklaringen ligger i kostnaden. Som sagt; det handlar definitivt om en extra utgift. Men, fram till slutet av 1800-talet så var det faktisk att anse som standard i våra bostäder. Man hade stuckatur i taket, längs väggarna och man vågade dekorera på ett tydligare sätt.
Vad hände? Funktionalismen hände. Denna arkitektur slog klorna i Sverige - och har oss fortfarande, till viss del, i ett fast grepp. Enligt funktionalismens principer så handlade stuckatur om extravaganser - onödiga sådana - vars funktion inte kunde motivera dess existens. Alla detaljer skulle finnas där av en mer funktionell anledning. Skönhet räknades inte som något funktionellt och därmed så var stuckaturens givna roll också ett minne blott.
Finns det arbete för en stuckatör?
Som stuckatör kan man alltså räkna med väldigt få, nya uppdrag. Det handlar istället om att reparera och renovera. Vilket det emellertid finns väldigt många uppdrag inom. Stuckatur spricker, den åldras och den blir fulare - därför behöver man också göra punktinsatser i syfte att bevara denna skönhet till eftervärlden. Därför kan man också säga att det finns - och kommer att finnas - ett behov av skickliga stuckatörer.
Man ska även tillägga att många börjat bli mer romantiskt lagda i den egna inredningen och smaken: man vågar ta ut svängarna och man ser åter att stuckatur kan addera en dimension till den egna bostaden. I exempelvis Stockholm så kan man se att många verksamma stuckatörer arbetar med att ta fram gammal stuckatur som, så att säga, byggts in och gömts undan. Det verkar som att det börjar blåsa nya vindar i folkhemmet.
Andra inlägg
- Fördelarna med att välja värmepumpar i Haninge
- Att nå rätt temperatur inomhus med värmepumpar i Malmö
- Isolering i Dalarna för ett hållbart hem
- Konsten att skapa behagliga miljöer med hjälp av akustiktak
- Totalentreprenad i Stockholm – en enkel lösning för byggprojekt
- Takläggare i Norrköping ger ditt hem nytt liv
- Takläggare i Linköping är experter
- Betonggjutning – konsten att skapa med betong
- Totalentreprenad i Stockholm från start till mål
- Vägen till en lyckad badrumsrenovering i Norrtälje