Hållbarhet i fokus vid rivning av kommersiella lokaler

Det handlar inte bara om att riva

Tänk dig en gammal kontorsbyggnad i centrala Eskilstuna. Fasaden flagnar, fönstren är igensatta med plywood och ingen har satt sin fot där på fem år. Den ska bort. Men hur den försvinner – det spelar faktiskt enorm roll.

Rivning av kommersiella lokaler har länge handlat om effektivitet. Snabbt in, snabbt ut, dumpa allt på deponi. Men den tiden är förbi. Idag ställs helt andra krav, både från lagstiftare och från fastighetsägare som faktiskt bryr sig om vad som händer med materialet efteråt. Och ärligt talat – det borde vi alla göra.

Varför hållbar rivning är mer än en trend

En genomsnittlig kommersiell rivning genererar hundratals ton avfall. Betong, stål, gips, kablar, isolering, fönsterglas. Listan är lång. Och här är grejen – en förvånansvärt stor del av det där materialet kan återvinnas eller återanvändas. Stålbalkar kan smältas om. Betong kan krossas till fyllnadsmaterial. Tegel kan få nytt liv i helt andra projekt.

Men det kräver planering. Noggrann planering. Du kan inte bara köra in en grävmaskin och börja slå sönder väggar. En hållbar rivningsprocess börjar med en miljöinventering där man kartlägger exakt vilka material byggnaden innehåller. Finns det asbest? PCB i fogmassorna? Kvicksilver i lysrören? Allt det där måste hanteras separat och enligt strikta regler.

När hållbarhet står i fokus blir det extra viktigt att välja en miljömedveten rivning i Eskilstuna där material sorteras och återvinns i så stor utsträckning som möjligt.

Selektiv rivning – konsten att plocka isär istället för att krossa

Selektiv rivning. Det låter kanske tråkigt tekniskt, men konceptet är briljant enkelt. Istället för att demolera hela byggnaden på en gång plockar man isär den systematiskt. Först interiören – golv, innertak, installationer. Sedan stomkompletteringar. Sist själva stommen.

Jag har sett projekt där över 90 procent av materialet har kunnat återvinnas tack vare den här metoden. Nittio procent. Det är en enorm skillnad jämfört med traditionell rivning där kanske hälften hamnar på deponi.

Visst, det tar lite längre tid. Och ja, det kan kosta marginellt mer i själva rivningsfasen. Men räknar du in minskade deponikostnader och eventuella intäkter från återvunnet material? Då jämnar det ofta ut sig. Ibland blir det till och med billigare.

Eskilstunas roll i den gröna omställningen

Eskilstuna har länge profilerat sig som en stad som tar miljöfrågor på allvar. ReTuna, världens första återvinningsgalleria, ligger här. Den mentaliteten genomsyrar allt fler branscher – inklusive bygg och rivning.

Lokala fastighetsägare som planerar att riva äldre kommersiella lokaler möter idag en marknad som förväntar sig hållbarhet. Hyresgäster vill veta att den nya byggnaden – eller den tomma tomten – har hanterats ansvarsfullt. Kommunen ställer krav. Och det är bra.

Men det räcker inte med fina ord i en projektbeskrivning. Det handlar om att faktiskt välja rivningspartners som har kompetensen, utrustningen och – framför allt – viljan att göra det ordentligt.

Framtiden byggs på det vi river idag

Varje kommersiell rivning är en möjlighet. Antingen skickar vi tonvis med material till en soptipp där det ligger i hundratals år. Eller så ser vi till att det blir råvara för nästa projekt. Valet borde vara enkelt.

Och det bästa av allt – tekniken och kunskapen finns redan. Det som behövs är att fler fastighetsägare, projektledare och kommuner faktiskt kräver hållbara rivningsprocesser. Inte som ett trevligt tillägg. Utan som standard.

Så nästa gång du ser en gammal kontorsbyggnad som ska rivas – tänk inte bara på vad som ska byggas där sen. Tänk på vart allt det gamla tar vägen. Det är där den verkliga förändringen sker.

7 sep. 2026